Vackra blommor, fint växtsätt och lysande höstfärger är några anledningar till att detta släkte borde odlas betydligt mer i svenska trädgårdar!
Släktet består av knappt 20 arter av lövfällande eller städsegröna mindre träd eller buskar. De härstammar från östra Asien och Nordamerika.
Som det svenska namnet antyder liknar de kamelior och de tillhör också samma familj som teväxter och kamelia. Utmärkande för denna familj är de oftast vita blommorna med gula ståndare. Det vetenskapliga namnet är ett exempel på Linnés misstag. Vid namngivningen ville Linné ära John Stuart som var en av grundarna till Kew Gardens i England. Men stavade namnet fel, så släktet döptes till Stewartia i stället för Stuartia. Det sistnämnda namnet kan man i bland se som synonym.
De arter som är aktuella för odling i Sverige är relativt likartade. Mindre träd med oftast vackra röda höstfärger, flagnande eller räfflad bark och vackra vita blommorna med gula ståndare. De trivs alla bäst i fuktig, mullrik jord med lågt pH och man bör undvika extremt soliga lägen.
Men det finns vissa betydelsefulla skillnader mellan arterna och givetvis bör samlare prova andra arter än Stewartia pseudocamellia, vilken är den vanligaste.
Arterna är härdiga till zon III eller IV.
Stewartia pseudocamellia härstammar från Japan och Korea. I sina naturliga omgivningar kan den bli 20 m hög, men odlad i svenska trädgårdar blir den ett mindre träd på 6-10 m. Redan några år efter plantering kommer de ca 9 cm stora vita blommorna under lång tid i juli. Barken är platanliknande med fält i olika färger och flagnande. På hösten blir bladverket färgat i olika röda nyanser.
Från Korea kommer Stewartia pseudocamellia var. Koreana. Denna är mycket snarlik S. pseudocamellia, men räknas ändå ibland som en egen art. En del anser att var. Koreana är något härdigare och har senare blomning.
Stewartia sinensis är en mycket ovanlig art som härstammar från Kina. Den har mindre blommor, 5-6 cm, och blommar tidigare än S. pseudocamellia.
Stewartia monodelpha har än mindre blommor, vilket dock kompenseras av att den är mycket rikblommande. Även bladen är mindre än på S. pseudocamellia och får sina röda och ibland klart violetta höstfärger först sent på hösten. Arten härstammar från Japan.
Stewartia rostrata är snarlik S. sinensis men blommar tidigare på försommaren med 3-5 cm stora blommor. Kan ibland dröja flera år innan den börjar blomma. Barken är inte så karakteristisk som på S. pseudocamellia, men kompenseras av vackert grönt bladverk med röda inslag på sommaren och kraftig blodröd höstfärg.
Stewartia serrata har mer klockliknande blommor än ovanstående arter och det är den art som blommar tidigast av alla skenkamelior. Bladverket slår också ut tidigt och bladen har vackra röda bladskaft. Brukar, tillsammans med S. pseudocamellia, anges som den art med allra vackraste höstfärger. Arten härstammar från Japan.
Stewartia ovata är en av de arter som härstammar från Nordamerika. Den anses vara något mera härdig än sina asiatiska kusiner, men kräver en lång och varm sommar för att blomma rikligt. Den får 5-10 cm stora, vita blommor under en lång period på sommaren. Varken bark eller höstfärger kan konkurrrera med de asiatiska arterna.
I bildgalleriet visas olika arter från svenska lokaler. På Ulriksdals Trädgård på Kivik har vi blommande exemplar av S. pseudocamellia och S. serrata.
>>Bildgalleri
>>Sortimentslista
